den tolfte december tvåtusennio, reseberättelse del två, varning varning!

Ja, det var ju ett tag sen jag skrev första delen, men här kommer en andra del. Och kanske den tredje ikväll.. Beror på om jag håller mig vaken.. Nåväl, vart var vi?

"Första dagen var grymt rolig, men trött var man. Vi sov i några timmar och dagen efter fortsatte vi köra..."



Vi fortsatte alltså köra mot.. Nykoping i Danmark där vi skulle ta färjan till Rostock. Någon vilsen och osmart själ (nämner inga namn men det var Emelie) frågar om vi ska åka över till Råttstock. Med andra ord kan vi komma fram till att Emelies tyskakunskaper inte sträcker sig längre än till Hannover (med tysk brytning)!  Jag hetsmessar med Jesper under tiden för att försöka ta reda på när det går färjor och hur mycket det ska kosta, eftersom vi alla var på en strikt budget. Med andra ord, vi hade inga pengar utan vi bara körde och hoppades på det bästa. Jag tänker inte säga vad vi la pengarna på, hehehe.
Vi kör och tror att vi ska hinna med en färja, men det händer.. en sak, när vi ska köra ut från Köpenhamn, som gör att vi blir aningen försenade. Hihi. Som tur var så fungerade fortfarande GPS:en (den funkade tydligen i Norden) så vi kunde se när vi skulle vara framme, ungefär. Vilket gjorde att vi visste att vi skulle hinna med ett obligatoriskt besök på McDonalds i Danmark, som fick 4 av 5 toasters pga: långsamma anställda, dyrt som fan och vårat allmänna hat mot allt och alla som var danska. Maten var dock god.. Men det vägde liksom aldrig upp hatet. Jag minns inte så mycket men jag tror att färjan till Rostock var skittråkig! Haha, vi gjorde inte särskilt mycket, utan det var mer, när vi satt i bilen som allt och inget hände. Många sjuka grejer yttrade sig i den där bilen, synd att det inte går att återberätta.. Eller jo, men känslan måste ni ju bara föreställa er!

Vid den här tiden är vi mästare på att köra av och på förjan och vinkar till färjegubben, hahaha. Jag vet inte varför dock men han såg glad ut, den tjocke mannen. Där gjorde vi hans dag, precis som många andra män på Autobahn i Tyskland där vi nu var. Vi påbörjade nu den extremt långa vägen mot Berlin, och det värsta, för er som kör bil: vägen såg likadan ut, hela tiden.. Inte konstigt att vi behövde roa oss?

I Tyskland tankade vi för tredje (!!) gången (tacka gud för att Evert inte drar särskilt mycket).. När vi ska gå in på Bral Store och betala så ska Ahli försöka göra sig förstådd:
- We want to pay gas. (Ahli)
- Gaaas? (Kassörska)
- Yees.. Gaaas... (Ahli)
(Här ser både Ahli och kassörskan jävligt förvirrade ut så jag räddar situationen med min grymma tyska och säger det som std vid pumpen)
- Tankenplatz ein! (Sofia)
- aah, Benziin! (kassörska)







Här försöker vi vara internationella så skulle vi lika gärna kunna ha sagt det på svenska. Jäkla tyskar alltså att inte kunna prata engelska? Haha förresten, är det bara jag som ser det komiska nu att vi är i Tyskland och Ahli pratar om gas.. Hehe.. Nej okej, det var bara jag.. Hemskt ju! (Jag vet att Andréa fattar och fnissar nu).

emelie missbrukar ordet "Tjejeeer!" som den äkta lagspelar hon är. Vi konstaterar också att om det är någon i vårat gäng som kan använda den frasen så är det just Emelie, vilket hon tog fasta vid. Haha.

När vi kör på vägen så ligger det helt plötsligt en polisbil framför oss.. Han kör inte alltför fort och vi vill gärna köra om, vilket vi skulle gjort om.. det inte vore så att vi saknade en backspegel på höger sida. Haha. Jag är typ livrädd (blir alltid rädd för poliser när jag kör bil) så jag känner inte mina ben vilket jag sitter och upprepar. Hur som helst så kör polisen plötsligt om en lastbil, så vi kör efter  och lägger oss efter polisen och framför lastbilen. Då händer det som inte får hända. Det kommer upp en av alla miljontals rastplatser som ligger längs vägen, och lagom då börjar polisen blinka och en skylt på taket säger "Bitte folgen!" vilket betyder att man ska följa efter bilen. Jag får panik, Emelie får panik och Ahli får panik. Vi förstår inte om vi ska följa efter polisen eller inte så jag bara gasar och kör vidare medan polisen kör in på rastplatsen, och lastbilen kör efter honom. FYFAN! Det var de värsta sekundrarna i mitt liv typ. Haha.  Vi satt verkligen och diskuterade om vi borde svängt efter men insåg snabbt att vi bara lagt oss mellan polisen och lastbilen precis när polisen bestämt sig för att ta in lastbilen. Haha. Nåja.

Vi missar en massa avfarter men när vi väl är inne i Berlin (tror vi), så stannar vi och ber min moster och hennes man att komma och hämta. Ännu en gång - våran tyska! HAHA. Emelie springer ut och ska hitta någon adress så dom ska hitta oss, varpå hon säger "Zu den häusern 111-117". Dom hittar ingen adress på sin GPS och ringer upp igen, varpå jag bokstaverar och Ann-Christine säger: men Sofia! Vi behöver en adress! Det där står till husen 111-117! Hahaha. Så jag fick gå in på en mack och ge min mobil till den fula killen (men som faktiskt var jättetrevlig) som jobbade där och han gav dem vägbeskrivning. Nu är alla skithungriga och vi vill bara ha mat, men vi har ju inte så mycket pengar så vi ville inte handla något innan vi kom fram. Vi träffar iallafall dem och åker sedan efter Bernd (Ann-Christine åker i våran bil hihi) hem till deras gigantiska och vackra hus lite utanför Berlin. Vi bär upp våra grejer och sen går vi ner och äter en underbart god middag, och jag kan ju lugnt säga att vi aldrig har varit så mätta tror jag. Herregud, det fanns inget stopp på ätandet. Efter det så satt vi uppe sent på kvällen (det var inte sent men vi var så trötta så det kändes som det) och lyssnade på när de berättade om hur de hade träffats, och om deras resor de gjort genom åren. Precis när de träffades så åkte dom nästan jorden runt tillsammans! De var ute och reste i 18 månader totalt, och vilka underbara historier. Jag bara drömde mig bort..
- Är det någon som vill ha en schnapps?

- Nej tack, det är bra för oss..

- Okej, men annars har jag sambuca.. (rabblar upp spritsorter, men vi tackar fortfarande nej)
- Men Bernd, jag tar gärna en liten sängfösare..
- Men Ann-Christine! Nej nej, du ska inte ha något..

och sådär höll det på, oj vad vi har haft roligt åt det där. Hon fick till slut en liten schnapps (med tyskt uttal), men till sist avrundade vi kvällen och gick och la oss.






Dagen efter gick vi upp tidigt för att äta tyska brötchen, korv, salami, och allt annat man kan tänkas vilja ha till frukost. Sen bar det av på en riktigt Berlin sightseeing, som är den grymmaste historialektionen jag har haft!
Bernd  har bott i  Berlin i hela sitt liv, och därför kunde de tillsammans svara på alla (tro mig, det var stört många) frågor, och vilken historia den där staden har.. Riktigt grymt. Vi såg Checkpoint Charlie, Berlinmuren, Brandenburger torg, och "läppstiftet och puderdosan" som är en gammal nerbombad kyrka. Jag kan ta allt det i ett annat inlägg någon gång.. Haha. Det var en riktigt bra dag och vi avrundade den genom att säga hejdå till vårat värdpar och upptäcka Berlin på egen hand.. Mot Sexshopen!!! Där hittade vi en porrfilm med en kille med världens största snopp. Den var skitäcklig men man blir ju lite fascinerad över hur fan det är möjligt.. Där inne fanns allt möjligt, otroligt roligt och jag köpte sugrör med snoppar på (fast det var från en annan affär men ändå).














Vi gick också inne på KaDeWe, som är ett GIGANTISKT varuhus, excellente för alla er faschinistor där ute. Eftersom vi var panka (elelr inte vet jag men vi kanske inte orkade bara) så gick vi bara på matvåningen där dom hade allt möjligt..

- Ska vi gå till köttavdelningen och se om dom har något äckligt? med en sjukt äcklad min och efterföljande kväljningar när vi såg får- och ko-magar, tarmar, inälvor och andra delikatesser. Dom har även en avdelning med bara choklad!! Värt ett besök om man gillar att shoppa eller bara titta på vackra saker. Men vad var det som händer, blev det här precis ett guideinlägg eller?

Vi fick en skrattattack när Ankelin berättade att vi skulle åka tåget mot Oranienburg, ooh jag vet, vi är så mogna, Först förstod hon inte men sen började hon gapskratta och då skrattade vi ännu mer. Häremellan har Ahli hunnit dyka in ett moln av.. ja. Jag lämnar det osagt. Men vi låg verkligen och bara skrattade i säkert några timmar (och kittlade Emelie) innan vi begav oss in till Berlin för att ta en massa bilder och gå runt i den mörka staden. Vi skulle egentligen ha satt oss på han puben men vi hittade inget vi tyckte verkade bra.. Varning för internskämt, ifall ni inte riktigt förstår vad jag skriver.

Tänkte att jag kan göra ett inlägg sen där jag lägger in bilder från danmark och sådär, eftersom det inte fanns i andra inlägget (alla finns ju på facebook men ändå..)-

Hörs snart igen! Puss!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0